Jag hörde något om dekadens.

Om depressioner, ekonomiska kriser.

Om glitterdisco, platåskor.

Srebrenicamassakern och digitala revolutionen.

Sista hängningen utfördes i USA och TV-spel var årets julklapp.

Det var Spice Girls, Madonnas strutbehåar och My so called life som letade sig in i tonårshjärtan.

Jag föddes där.

Jag levde 6 år i det, men jag minns inte.

Ingenting mer än pärlplattorna och korvhamburgarna på dagis.

Den plastbondgård jag fick i julklapp och första skansen-besöket.

Inget mer än mina turkos-luddiga tights.

Det är från förskolan och övergången till tvåtusentalet som mina minnen blir starkare.

Jag var så liten då.

Inte medveten om vilka förändringar världen gick igenom.

Jag behövde inte vara medveten. Jag behövde vara barn.

Det är omöjligt att summera ett nittiotal med mina minnen, och jag tänker inte försöka skapa en känsla, försöka romantisera eller glamorisera eller göra något alls med det som jag inte vart med om.

Det är helt enkelt inte min historia att berätta.

Men vad jag kan göra, är att ge min åsikt om det som skapades då men ännu finns kvar.

Bland annat musiken.

Och inom musiken;

Rocken.

Och inom rocken;

Män.

Och på männen;

Hår.

Kurt Cobains smutsblonda kalufs, Eddie Vedder’s underbara lockar. Sångare i två av nittiotalets största band, Nirvana och Pearl Jam.

Glansigt, vågigt, vackert hår som kvinnan på bilden. Är alltid avundsjuk på män med långt vackert hår.

Hår som dessa unga män bar innan de blev vuxna och tillbakadragna,

eller innan de sköt sig i huvudet.

Sånt är jag så glad över att kunna ta del av. För även om jag inte har någon personlig dragning till nittiotalet, kan jag lyssna, titta och andas lite i dess ångor och kvarlevor. Få se hur andra levde, kände och tänkte. Kunna förstå.

Men det är fortfarande inte min historia att berätta.

(Jag ber lite om ursäkt för den dåliga kopplingen till föremålet. Jag valde tavlan för att jag ville ha just det håret. Oljemålningen tillverkades 1835 av Olof Johan Södermark som var Överste löjtnant. Avbildad är Maria Charlotta Herrström).