Detta är en dryckeskanna från 1771. Det är den enda fakta som gick att få tag på om denna kanna, men mitt nioåriga jag kan berätta mer.

För när jag var liten var jag i mina lekars värld alltid boende på ett kungligt slott.
Jag och min kära kusin brukade låtsas att mitt rum var en vindsvåning och vi var de bortglömda barnen, fattiga, föräldralösa och utan mat på bordet.
Det var ett hårt liv där uppe i mitt rum och vi blev så dåligt behandlade av herrskapet att vi grät och planerade flykt.
Mellan varven gick vi ned och tog en bulle och lite saft med min familj, och så upp mot eländet igen…
Jag tror att denna dryckeskanna skulle ha vart den perfekta rekvisitan för mig och min kusin, eftersom vi varje dag i våra lekar var tvungna att servera öl till herrskapet.
 För vi var tvungna att göra vår plikt.

Överhuvudtaget var jag ofta mycket fattig i mina barndomsdrömmar, kanske var det för att själv se hur bra jag hade det. Eller för att det är mer spännande att leka fattig än rik helt enkelt.
Ibland brukade jag leka att jag var en reporter som rapporterade och gjorde reportage från andra tider.
Jag tog helt enkelt min tidsmaskin och åkte till en annan tid och såg hur de hade det.
Oftast begav jag mig då till en fattig familj boende i koja, under typ vikingatiden. Det tyckte jag var mycket spännande. När jag såg denna kanna påminde den mig om mina verklighetsflyktande drömmar under barndomen.