Alla får vi presenter från släktingar och vänner som man ogillar starkt - saker som är fula, tråkiga och ibland helt oanvändbara. När man är äldre så lär man sig att uppskatta de saker som man egentligen inte gillar. Den dagen jag fick denna kanin inslagen i presentpapper med julpynt på var på min tredje julafton, gåvan var från min mormor. När jag först såg kaninen fylldes jag av känslor. Jag blev arg och ledsen över att ha fått en sån ful kanin i julklapp, fast jag borde ha hållit inne mina känslor så bubblade det över och jag sprang ned till mitt rum med kaninen i handen. Jag blev så arg och ledsen att jag började gråta. Då sade min storasyster: Jag kan ta den om du inte vill ha den! Svaret blev väldigt bestämt: Nej!

Anledningen till att jag har behållit denna kanin, som jag i början hatade så mycket, var för att jag och Nini (kaninens namn) formade ett så starkt band till varandra eftersom hon var den som tröstade mig tills jag slutade gråta.

Det finns många anledningar till varför just mitt gosedjur skulle passa in så otroligt bra på raspen, det finns så mycket detaljrik historia! Även fast jag aldrig någonsin skulle kunna lämna ifrån mig min älskade kanin till någon annan så tror jag att hon skulle kunna berätta flera historier om mitt liv och min uppväxt när jag inte längre lever eftersom hon har varit med hela vägen.