Bokstav: Fröken svenskapolis

 
 

Svenska har alltid varit ett utav mina favoritämnen. Stor bokstav, punkt och kommatecken. Substantiv, pronomen och prepositioner. Särskrivningar, grammatik och skiljetecken. Olika typer av bokstäver, helt enkelt. Att med hjälp av dem forma små ord som blir till stora, betydelsefulla och viktiga texter.


Jag tycker om att skriva och har alltid varit bra på att argumentera för och emot saker och ting, och att kunna formulera mig bra i både skrift och tal. Jag tycker det är intressant och roligt vilket har gjort att svenska varit väldigt lätt för min del.

Min syster har en förmåga att gärna använda ”han” när det ska vara ”honom” och hon kommer alltid till mig när det gäller formuleringar och synonymer, och min pojkvän frågar ofta hur vissa ord stavas och ber mig alltid om hjälp när det gäller svenskaarbeten. Nog för att jag är en hjälpsam svenskapolis, men jag är allergisk mot särskrivningar och mot folk som inte kan skilja på ”de” och ”dem”.


Detta är en leksaksbil som tillverkades under 1980-talet och det var Gustaf Gårdestig som gav denna bil till museet. Om svenskapolis var ett yrke skulle jag gärna åka runt i en sådan här, dock en aning större, och rätta folk som stavar fel och lära dem grammatik.

 

 

 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: