Slask: Dyngsurt
Jag är en såndär typisk människa som hatar vintern och är en himla vår- och sommarmänniska. Jag kan dock leva med kylan och snön, så länge den ligger på marken. Snöoväder, blåst och hagel är inget för mig. Det jag hatar mest utav allt är att det tar sådan himla lång tid för snön att försvinna, med andra ord, jag hatar slask. Vit kramsnö eller pudersnö är inte omöjligt att gå i, och man blir inte dyngsur. Slask däremot, gör att man blir genomblöt så fort man går utanför dörren och man springer runt i två små sjöar om dagarna.
Jag lyckas alltid köpa hyfsat bra vinterskor som håller under vintern, men när snön börjar försvinna och det är slask så långt ögat når, så blir jag alltid dyngsur. Oavsett hur nya/gamla skor jag har. Dessa kängor av läder skänktes till museet under 1980-talet, och det är nog sådana här kängor man behöver införskaffa sig för att vara säker på att inte bli blöt. Om inte gummistövlar.