Tittägget består av två ovanligt stora, tomma valnötshalvor med en uppdelad jaktscen i själva skalet. Valnötshalvorna är invändigt täckta med ljusblått papper. På en degliknande bottenplatta med uppklippt gräs eller mossa, är olika detaljer placerade. I den högra halvan är det små klippor och längst upp en hjort. I den vänstra halvan en jägare med en hund samt berg och buskar i bakgrunden.

Vår värld är valnöten i allas våra händers kupade skålar.

Ett skal som tycks orubbligt när vi känner på det, andas på det, ser på det.

Så plötsligt upphör alla med att kupa händerna.

Alla börjar trycka på nöten från olika riktningar med olika viljor och valnötshöljet börjar sakta spricka. Kärnan börjar skaka. Gräset och mossan vibrerar, hjorten ramlar, buskarna vissnar och jägaren svimmar.

Det är så mycket ångest, prestation, domedagssmärta och sorg i miljöproblematiken och miljömedvetenheten. Tänker hellre på allting som valnöten.

Att vi ska kupa våra händer runt vår planet. Inte gräva, spreja, klyva eller slå sönder den.