När jag var fyra år förkunnade jag bestämt för min mamma och pappa att jag aldrig skulle flytta från vårt hus. Jag skulle bo där hela mitt liv. I värsta fall kanske, kanske bo i en av lägenheterna i huset mittemot ett litet tag men inte längre bort än så. Jag tror att jag tyckte att det verkade så ensamt att bo själv, inte roligt alls!

Idag har jag ändrat inställning. Jag vill jättegärna flytta hemifrån. Det är inte så att jag desperat vill bort från min familj. Det är mer att jag vill ha något eget. Jag vill vara vuxen, bestämma vad jag ska äta till middag och vilka växter som ska stå i mina fönster. Jag vill bara vara helt fri!

Det knäppa är att det snart är dags. När det här inlägget skrivs ska jag ta studenten i övermorgon. I övermorgon blir jag stor på riktigt och måste välja vad jag ska göra i livet. Nästa år har jag tänkt resa och jobba, men sen, sen händer det. Sen börjar jag kanske plugga, flyttar kanske iväg. Tar mina väskor och går mot friheten!

Tycker att den här väskan från 1800 är så attans fin och märklig. Broderierna speglar verkligen tiden den användes under. Tycker att den känns som en Hermione-väska. En väska där allt går ner. Alla mina prylar och pinaler jag vill ha med på min flytt in i framtiden.