De är döda men ändå inte.

Med den där inledande meningen refererar jag så klart till de varelser som utgör veckans tema; zombies.

Musikvideon till Michael Jacksons Thriller var min enda koppling till zombies när jag var mindre, eller ja och så givetvis de odöda monster som Scooby Doo och hans gäng sprang på lite då och då. Det var det. Zombies idag är en helt annan femma.

The Walking Dead, Warm Bodies, I Am Legend ... Listan över filmer och tv-serier med zombieliknande varelser kan göras lång. Zombietrenden är ett faktum, publiken gillar tydligen dessa odöda typer. Jag ska inte ljuga och säga att jag inte är en av dem. Inälvor utanför kroppen, ett huvud i handen eller deras törstande efter braaaaaaains. Jag kan inte sätta fingret på vad det är jag gillar, för let’s face it de är rätt vidriga, men något är det.

Figuren på bilden är ingen zombie, det är en helt vanlig livslevande man – eller ja en man av brons åtminstone. Vid första anblicken for mina tankar direkt iväg till en viss William Shakespeare och hans tragedi Hamlet. Ni vet den där pjäsen där titelkaraktären själv inleder en monolog med de där alltför kända orden ” To be, or not to be, that is the question”. Att detta sedan är en souvenir från Nyköping (ni har väl inte missat stadsnamnet på glassockeln) tycker jag är rätt besynnerligt, för vad sjutton har Nyköping att göra med en man som håller upp en dödskalle? Om det faktiskt finns en koppling mellan dessa två, mellan mannen med dödskallen och staden Nyköping, så är det något jag helt har missat.