Läsk, kaffe och te kan slänga sig i väggen, för mig är det saft som gäller.

När jag var liten fick jag alltid ett glas saft ställt framför mig när det var dags för kalas. Min avsmak för drycker med kolsyra kom tidigt, det stack ju så konstigt på tungan och kittlades så i halsen, och varma drycker var något för de vuxna. Då blev saft lösningen på mitt lilla dryckesproblem och det kan nog inte ha blivit en bättre kombination.

Hos mormor och morfar fanns det dock något som gjorde denna suveräna kombination ännu mer suverän, nämligen ett par sugrör med ett hjärtformat skedblad i änden. Sugrören var av EXAKT samma modell som dessa från familjen Alderstrand och jag blir så glad vid blotta åsynen av dem, det är som att jag förvandlas till mitt sexåriga-jag och står i mormor och morfars gamla kök igen. Jag minns hur jag ”fiskade” saft med skedbladen och sörplade högljutt med sugrören – där var det tal om lycka för en liten saftfantast.

När jag skriver det här skiner solen och jag hör genom lägenhetsväggen hur det droppar, nästintill rinner, vatten från balkongerna. Nu är sommaren på ingång och snart är det dags för saftsäsongen igen!