Bruna kossor.

Svarta kossor.

Och så dem där kossorna som är lite mittemellan, med en gnutta vitt.

På bilden ser ni en plansch från vårdskolan i Eskilstuna. Planschen visar, som ni kanske kan läsa på bilden, dihybrid mendelklyvning – korsning med dominans. Det står på beskrivningen att planschen är ”utarbetad av Fil. Mag. Harry Bergman under medverkan av Rektor Folke Berg”, min kära vän sökmotorn Google har informerat mig att Fil. Mag. är samma sak som filosofie magister och Rektor är tja, en rektor.

Som naturvetenskapselev inne på mitt tredje år är de första tankarna som poppar upp i mitt huvud när jag ser det här pedagogiska hjälpmedlet relaterade till Gregor Mendel och hans försök med ärtor. Ni vet, de där försöken med ärtor och deras blommor som visade att ”aha, det finns ett mönster i det här med ärvda egenskaper!” men som även visade att ”ojdå, allt hänger visst på slumpen i det enskilda fallet!”.

Som bloggare på Youthhood ser jag dock något helt annat. Med hjärnan inknappad på hitta-något-till-temat-läget så är det minsann tre olika nyanser av kossor som jag ser (för i min lilla värld, där allt är precis som jag vill, så klassificeras svartvita och brunvita kossor som sådana som är mittemellan bruna och svarta). Jag ser färger som korsas och även om man kanske inte kan kalla det för tre nyanser av en färg så är det åtminstone tre varianter av ett djur, och det måste väl räknas?

Det är ganska otroligt att vi (och även olika sidor av oss själva) kan se på saker så olika, att våra första intryck – våra första tankar – kan skilja sig så åt, att vi kan se världen i så många olika nyanser.

P.S. Snälla döm mig inte för det där fåniga avslutet