Om jag vore ett djur: de klåfingriga, glitterälskande skatorna
”Kom tillbaka med min sked!”
Kommer ni ihåg från vilken svensk filmvärld det här citatet kommer ifrån?
Ni får en ledtråd; Astrid Lindgren.
Har du kommit på det än?
Det är ju såklart Saltkråkan!
Denna underbara filmserie som jag i min barndom kunde spendera timmar i sträck framför.
När vi kom fram till veckans tema vandrade mina tankar direkt till de klåfingriga, glitterälskande skatorna. Jag valde därför denna lilla flaska – som jag inledningsvis trodde var ett fickur, då flaskan är så otroligt liten – som är blank och fin. Om jag vore en skata så skulle jag genast försöka få tag i den.
Flaskan är avsedd att hänga vid bältet och har ett orientaliskt utseende, trots detta är den dock troligtvis av västerländsk tillverkning. Kerstin von Friedrichs lämnade in flaskan till museet 1952.
För att återkoppla till det inledande citatet, lilla Skrållan kastar ut sin sked genom fönstret och en skata lägger genast vantarna – klorna? – på den och flyger iväg med den till sitt bo. Sedan är det bara för öborna att försöka återta skeden. Och detta är precis vad jag skulle göra om jag vore en skata, jag skulle flyga in i det fönsterlösa föremålsarkivet, bli hänförd av denna skinande flaska och flyga iväg med den till mitt bo. Sedan skulle det bara vara för museipersonalen att försöka återta den.