När jag sätter mig ner framför min kära dator med avsikten att skriva ett inlägg till temat lärare så har jag så mycket jag vill säga, men så få ord som vill ta sig till framkanten av mina tankar. För jag vill skriva om hur underskattade lärarna är i vårt samhälle, om hur det inte bara är dem som tillhör yrkesgruppen lärare som kan ta sig an den rollen och hur en bra lärare kan ge oss elever känslan av att vi flyger.

Det där sista var det jag hade i åtanke när jag valde Elna Johnssons ungefär hundra år gamla lädermössa. För mössor likt denna användes ofta vid höga hastigheter, som när man åkte bil eller motorcykel. Bilden som min hjärna målade upp var dock den av en pilot som flyger sitt lilla plan fritt uppe bland molnen, kanske för allra första gången.

En riktigt bra lärare kan få fram den där flygande känslan i personen den lär ut till. När ett hinder, en blockering, i elevens hjärna förbigås. När man introduceras till en helt ny värld inom vår egen. När man får upptäcka att man klarar av någonting man aldrig kunnat tro. Då får man som elev uppleva denna känsla, och det har man sin lärare att tacka för.