.

År 1981 designade John Kandell den trebenta, rödmålade stolen du ser på bilden ovan.
Den började tillverkas år 1990 och såldes på Possings Möbler här i Nyköping.

Och så det här med internethandel då.
Precis som Kandells stol så anser jag att internethandeln är trebent.
Internethandeln har tre bra ben att stå på.
Effektiviteten.
Valmöjligheten.
Diversiteten.

Men!
Jag saknar ett fjärde ben som internethandeln aldrig kommer att kunna stå på.
Det fjärde benet:
Kännapåmaterialet-eten.

Det är så läskigt att handla på internet just utav den anledningen.
För att jag inte kan känna på produkten.
Säg att jag vill köpa en klänning.
Den ser fint duvblå ut på bilden, faller snyggt på modellen som bär den när jag tittar på catwalkvideon.
Jag kan läsa att den är tillverkad av polyester och bomull.
Jag kan läsa att hemsidan är märkt med Trygg E-handel.
Jag kan läsa i måttabellen och mäta mig själv och tänka att en viss storlek borde passa.
Jag kan läsa att det är fri frakt och fri retur och ångerrätt och öppet köp och hej faderullan.

Men jag kan inte KÄNNA.
Där och då, när jag sitter och skrollar sida upp och ned.
Så kan jag inte direkt känna och pröva produkten.
Jag måste köpa, vänta och se.

Och det är vad som får mig att ställa mig kritisk till internethandeln.
Inte risken att bli lurad så mycket som avsaknaden av att kunna känna.
För mig är det oerhört viktigt.
Att kunna hålla föremålet i handen.
Först då skapas den verkliga relationen till föremålet.
Den relation som får mig att vilja konsumera.

Detta betyder dock inte att jag aldrig konsumerar via nätet.
Det har hänt.
Faktum är att jag köpte klänningen till min studentbal på internet.
Och det gick hur bra som helst.