Farmor och farfar. Min pappas föräldrar. Farmor tycker om att sjunga och sy, farfar tycker om att sitta på en stubbe ute i skogen. De tycker självklart om andra saker också, men det här inlägget ska inte bara handla om det så jag sätter punkt här. Okej, tekniskt sett kom punkten efter att jag hade skrivit ”här”, men det spelar ingen roll och är inte heller något jag kommer att skriva mer om i det här inlägget.

För att komma till saken. Det som jag faktiskt tänkt skriva om. Pudelns kärna så att säga. Okej, det där sista kanske blev lite väl dramatiskt. I alla fall.

Min farmor och farfar har en liten stuga ute i skärgården dit vi brukar åka på somrarna. Den byggdes på 30-talet av min farmors farfar, Sven Karlsson och har gått i arv i familjen sedan dess.

Vi brukar åka ut från Oxelösunds hamn i Östersjöns antagligen lugnaste, men helt klart bästa, motorbåt. Ungefär en halvtimme senare (beroende på vädret) brukar vi vara framme. Sen blir det roddturer till Indianön, promenader i skogen, lugna lässtunder i våningssängarna eller på berget och spökhistorier med kusinerna. Och så självklart en himla massa badande.

Här på bilden ser ni Birger Ivefors i en båt, i Nyköpings skärgård. Med sig i båten har han sina två döttrar och deras kusiner. En av dem heter Kjell, precis som min pappa. Han levde dock inte 1952, när den här bilden togs. Farmor och farfar gjorde dock det. De var sju år då. Antagligen lite äldre än barnen på bilden.

Okej. Jag antar att jag är tvungen att skriva en sak till om vad farmor och farfar tycker om att göra då. Eller farfar i alla fall. Det var nämligen honom jag tänkte på när jag valde den här bilden. Han tycker om att fiska.