Uppväxten på landet vid kossor, åker, äng, hav och skog var långtråkig men fantastisk. Visst var det jobbigt att bo så långt bort från alla vänner och att vara beroende av föräldrar som kunde skjutsa eller senare av de sällsynta bussarna men landet har också sina fina sidor. Du befinner dig mitt i naturen! Som barn finns det tusentals platser att utforska. En spännande bäck att följa, en liten å att leta sten i, en stor myrstack att studera, kojor att bygga och blommor att plocka. För att inte tala om alla djur som finns överallt! Visst såg jag en död ekorre i stan förra veckan men det är inte riktigt samma grej. Jag har redan nämnt kossor och myror men det finns så mycket mer: kvittrande fåglar, pigga harar, fina rävar, oblyga rådjur och prasslande igelkottar var bara några av de djur jag brukade se utanför mitt sovrumsfönster. Något jag verkligen uppskattar med naturen är att äta den. (Obs! Är vegetarian.) En rolig utmaning är att ta på sig vandringskängorna och gå ut i skogen, det man kommer tillbaka med är kvällens middag. Det är ofattbart hur mycket som går att hitta: svamp, blåbär, lingon, vilda äpplen, stensöta, maskrosblad, blåklint, gräslök, nässlor, gökärt, nyponrosor, ringblommor, rödklöver, rölleka, granskott, harsyra, vinbärsblad, hallonblad, björk blad och knoppar, sav, våtarv, groblad och mycket mycket mer!

Jag har lärt mig mer från naturen av att vara ute i skogen än vad en naturkunskapsbok någonsin lärt mig. Mina har dock sett lite annorlunda ut jämfört med den här. Boken skrevs 1961 och heter "Naturkunskap för enhetsskolans mellanstadium", författaren heter Bolin-Berg-Mellqvisst och exemplaret är signerad av Erik Hägerström, lärare i Naturkunskap. Den trycktes av Flygia AB i Stockholm och har funnits på Västra skolan i Nyköping. Boken är fylld med bilder på växter och djur med en kort förklaring under varje bild. Bitvis linkar den en flora eller fågelskådningsbok. De böcker jag har haft i skolan, är givetvis skrivna senare och är mer inriktade på miljöproblem, kretslopp i naturen och människokroppen. Men visst är artkunskap också nyttigt.

Nu mera bor jag i stan, här får man snarare dumpstra mat om man vill ha en gratismåltid men det funkar ju såklart också. Det jag saknar mest med att bo på landet är dock lugnet. Jag åkte buss till och hem från skolan varje dag. När jag gick av bussen och båda fötterna hade landat på den asfalterade landsvägen och ljudet från den brummande bussen försvunnit, visste jag att jag var hemma. Den utandningen var mer avslappnande än alla stresshanteringsövningar jag någonsin prövat.