Mycket som händer i livet är random. Enligt mig i alla fall. Många tror ju på ödet, och tror man på ödet så är ju ingenting en slump, ingenting är random. Jag vet inte om jag tror på ödet eller slumpen. Kanske är det lite både och, eller så existerar vi bara och formar allting så gott vi kan under de förutsättningar vi har. Jag vet verkligen inte, ingen vet.

Just det här skåpet tyckte jag passade väldigt bra till ämnet. Inte för att det har så mycket med ödet att göra, utan för att jag fortfarande är väldigt osäker på vad det är. Det lilla skåpet är gjort av trä, och klätt i rikt dekorerat sidentyg och papper. Många av dekorationerna är religiösa motiv. Det blev tillverkat 1750, så det har några år på nacken.

Det står ingenting om vem som använt det eller vad det använts till. Det bara stod där på hyllan och skreck efter att bli hittat. “Ta mig! Ta mig! Ta mig!”. I ren nyfikenhet så använde jag det föremålet så jag kunde får reda på vad det är. Lite besviken är jag väl att jag fortfarande bara vet att det är ett litet skåp, men så är det väl med livet överhuvudtaget. Nyfikenhet är trevligt men man kan bli besviken ibland. Livet kan göra en besviken ibland. Men det betyder inte att det är dåligt! Om man fortsätter vara nyfiken kanske man få veta om ödet är riktigt eller inte. Man kanske i alla fall får sin egen uppfattning.