En perfekt människa. Vad tusan är det egentligen? En smart och stark person som kan föra ”bra” gener vidare? Låter läskigt likt nazisternas idéer om ”övermänniskan” egentligen. Jag tror nog att människor kompletterar varandra ganska bra, ingen kan ju vara en mästare på allt ändå. Om folk var det så skulle det ju inte vara häftigt längre om man till exempel var författare eller musiker, elitidrottare eller arkitekt, konstnär eller mästerkock.

Okej folket, förbered er för lite existentiell filosofi a’la Arvid. Det här händer ibland. Antagligen kommer det att låta väldigt flummigt och antingen sluta med frågan: ”Vad gör vi på den här planeten egentligen? ” eller med påståendet: ”Människor är dumma i huvudet.” Vi får se vilket det blir. Jag lovar att det här låter mer intelligent i mitt huvud.

Jag menar, vad skulle syftet med den här ”perfekta människan” vara? Vad är liksom syftet med människorna alls egentligen? Vi förstör ju bara planeten på det sättet vi håller på nu. Allt vi människor har (eller de flesta av oss åtminstone) är ju bara ett uppbyggt system av… Ingenting egentligen. Pengar liksom? Papperslappar. De flesta jobb finns till på grund av andra jobb, eller att folk inte har jobb. Sociala maktstrukturer? Något som någon som vann en brottningsmatch för 10000 år sedan kunde hitta på och som bara existerar i våra huvuden, egentligen.   

Det här begåvningstestet är från barnhälsovården i Eskilstuna och tillverkades någon gång mellan 1960-70. Det innehåller en massa former och bilder m.m. och är till för att testa barns logiska förmåga på den så kallade Leitner International Performance Scale. Det är klart att det är bra att veta sådant för att ge vissa barn extra hjälp med saker och ting men jag vet inte om det är riktigt rätt sätt. Barn utvecklas ju ganska olika och det känns lite som att sätta betyg på fjärdeklassare. Dessutom så är begåvningstest ett ganska otrevligt namn.

I natt så drömde jag att vetenskapsmän försökte förbättra mänskligheten. Det var ganska läskigt.