Hejdå <3

Nu har vi kollat på ascoola franska akrobater som har studsat runt! det är något visst med fransmän...


Foto: Max af Klercker

Dessutom har vi sett en skön snubbe som glider runt i dykardräkt med huvudet i en guldfiskskål. Sicken vattenskalle (hehiehiheiheiheiehi).


Foto: Max af Klercker

/Klara

Solen skiner över Nynäs även om värmen som erövrade sommaren inte direkt gör sig påmind. Dagens underhållning hittills har bestått av att kolla på cirkuskillar som gör volter från på gungbrädor, nynäspersonal utklädda till strutsar och en man utan huvud. Nassim al Fakir vandrar runt här på området och ser allmänt lycklig ut medan vi lockar gäster till tältet med godis. Tyvärr kommer det fler getingar än människor... hittills i alla fall!

Aktiviteterna i Youtthoodtältet just nu varierar från att sortera godis, jaga getingar och ragga tävlingsbidrag. Så har du inget speciellt för dig denna småkyliga sensommarlördag kan vi tipsa om att komma hit och hänga med oss och lyssna på musik.

Här sitter vi och chillar, kom och heja på oss!

Förväntningar, handling, nervarvning. Min sommar känns som den bestått i stort sätt av dessa tre delar, fördelat över de tre sommarmånaderna.

Under den första parten av lovet liksom byggde man bara upp hur skönt det var att äntligen vara ledig och började planera och komma på allt som man bara måste göra under lovet. Volleyboll i hamnen, chillfester med kompisar, midsommar på Dalarö med mera. Allting kändes just då så underbart och så avslappnat, med all tid i världen behövde du inte ens tänka dagen innan vad nästa dag skulle föra med sig.

Juli innebar lite mer allvar för mig då det var då jag tog och jobbade järnet fram till den 25:e. Jobbet bestod av att arbeta långa dagar på Bro Hof Slotts golfbana där vi hjälpe till att bygga upp inför tävlingen Nordea Scandinavian Masters som skulle spelas i slutet av månaden. Men under jobbtiden hade vi som tur var några lediga dagar och passade då på att åka hem till Nyköping för en grym spelning på den gamla dansbanan i hamnen med bland annat Super Hot Giant Alien, Gold och Stocholmsbandet Shotgun Crackers.

Dagarna på jobbet var i och för sig långa men tack vare det helt gudomliga vädret som vi hade gick det lättare än förväntat. När väl jobbet var avslutat var det dags för sommarens stora guldkorn – EMMABODAFESTIVALEN 2010! ”Inget annat än Emmaboda” som pryder de stiliga tygbanden gjorde verkligen sin rätt, det var helt sjukt underbart. Vädret kunde varit bättre, men vad är det i jämförelse med stämningen, musiken, folket och en konstant fyradagarsfest?

Augusti inleddes med att ganska småsliten sitta på festivalbussen från Emmaboda som skulle ta mig och Oscar till vårt sommarställe på västkusten där det var dags att hämta igen sig ordentligt. Efter en vecka av konstant chillande var det dags för en ganska dyr krogendebut i Strömstad. Kanske inte jättebra med tanke på att det sen behövdes en del dagar för att komma igen efter det också.

Vad jag sedan nu gjort i augusti efter det kan jag inte riktigt sätta fingret på. Mestadels har jag sovit och spelat tv-spel vilket inte känts helt fel ändå, men nu kan man ju undra hur två veckor bara kunde försvinna. För helt plötsligt var lovet över och det var dags för Typ en Festival och sedan en stört bra sommarlovsavslutning med alla kompisar. Och nu är det slut, första skolveckan har snart förflutit och jag är redan sliten som efter att jag gått två månader…



Bilden är på Albin Hermansson från Katrineholmsbandet Dödsdemokraterna under deras spelning på Kajrocken i Katrineholm.

Bodde bredvid ett gäng snubbar från Norrland på Arvikafestivalen som vi hittade på lekar med!

Den låten skulle kunna i stort sett sammanfatta min sommar. På gott och ont. I början av sommaren var det den ultimata pepp-låten, nu i efterhand står jag knappt ut när jag hör den.

Allt på grund utav Arvikafestivalen, där den spelades på repeat dygnet runt i en vecka i sträck. Jättekul i början, sen ville man mest slita ut sina trumhinnor. Vet inte riktigt varför jag skriver bara om denna låt, men det är faktiskt det första som kommer upp när jag tänker på sommaren 2010. Det är inte negativt, som det kanske låter, utan mer en grej som etsats sig fast.

Min plan jag hade innan sommaren att tänka att "hela sommaren skulle bli sämst så att allting skulle bli bra i jämförelse" funkade faktiskt! Jag har haft en helt underbar sommar, dock har den gått alldeles för fort och det känns som det finns så mycket kvar att göra.

Då har jag ändå hunnit med att jobba i 3 veckor, varit på 2 fantastiska festivaler och andra roligheter. Jag skulle kunna prata på i evigheter om alla nya minnen, men det skulle bli för mycket och internt.

Nu sitter jag här sista dagen på sommarlovet, framför min dator och äter godis. Och jag har inte ens ångest över att min sista lediga dag spenderas så här, det måste vara ett tecken på en riktigt lyckad sommar.

Den här sommaren har varit annorlunda för mig, för jag har tagit det lugnt som aldrig förut! Jag har bott i min soffa och jag har sovit så mycket jag har kunnat. Men den har ändå inte varit helt händelselös.

Precis när sommaren drog igång på riktigt så ställdes Hultsfredsfestivalen in, och las ner på riktigt. Det sörjde vi något så innerligt. Men vi kompenserade med picknickar och röjiga utekvällar.

I mitten av sommaren jobbade jag på sjukhuset i tre veckor, vilket var en upplevelse. Det var en aning tradigt, och ett mycket udda första sommarjobb.

Utöver jobbet åkte jag på diverse utflykter. Jag och min pojkvän kelade med lemurer på skansen, jag åkte till Arvika och fick min plånbok stulen, jag åkte och hälsade på mina vänner på Emmabodafestivalen och såg ett av världens bästa band, och nu på slutet av sommaren åkte jag och två polare till Gröna Lund och kollade på Bob Hund.

Annars har jag som sagt bara tagit det lugnt, väl behövligt nu när man ska börja sista året på gymnasiet. Nu är det bara kämpa sig fram till studenten!

Det var många som tävlade i youthhoods "Gissa grejen"-tävling på Typ en festival i helgen, jättekul!

126 personer tävlade, av dessa var det 5 st som hade alla rätt! Ganska svår tävling med andra ord. Vi kommer dra tre vinnare som vinner 2 st biobiljetter var i pris.

Till helgen går det att träffa youthhood igen. På lördag är vi med på Nynäsfesten! Läs mer här: http://scenkonstsormland.se/Sidor-utanfor-struktur/Nynasfesten/

Ses där!

alla är här! det är supermånga som tävlar och vi är väldigt glada och nöjda. vi har godis också. och det regnar inte längre!

allt är alltså fantastiskt här på borggården!

Det finns många små knattar på typ en festival! Det tycker vi om! Imorgon ska vi satsa på flera gästbloggare, idag har vi mest fokuserat på våran skitcoola tävling.

Hittills många intressanta besökare! 40 pers har tävlat!!

Dominique

Det är nog många som är rädda för att bli gamla, jag är nog mer rädd för att bli medelålders. Det är då allting verkar vara så svårt.

För, när man blir gammal, det är ju då man får chilla på riktigt! Om jag var gammal skulle jag vara rädd för att bli tonåring igen, fatta vad hemskt att uppleva allt igen. Alla krav, all oerfarenhet och alla motgångar.

När man är gammal kan man bara se tillbaka och skratta åt det. Dessutom är det det största tillfället i livet då man kan ta det lungt och se livet på ett annat sätt. Jag tror det skulle vara ganska intressant.

När jag blir gammal kvittar det om jag lever ensam eller inte, jag tror inte att jag kommer vara rädd för döden heller. Jag tror att man finner sig i det. Och jag är redan nu ganska bra på att ta dagarna som de kommer.

Och det går upp för mig nu att jag ser fram lite emot att vara gammal. Det är ju inte så att jag vill bli gammal nu, men det känns helt ok att det kommer hända.

Imorgon startar Typ en festival i Nyköping och youthhood är såklart där båda dagarna!

Kom och se när vi livebloggar – du kan också prova på att blogga hos oss. Missa inte heller tävlingen ”Gissa grejen” (med fina priser i potten).

Förutom massor av aktiviteter och lokala band spelar också artister som Timo Räisänen, Kapten Röd och en massa andra. Allt gratis.

Läs mer här: http://www.typenfestival.se

Ses där!

Det enda jag hoppas på är att jag ska vara nöjd med vad jag har gjort i mitt liv. Så att när jag sitter där 80+ och reflekterar över mitt liv ska jag tänka "Fan, vilket fint liv jag har haft!"

Antagligen kommer det vara så mitt liv ser ut då, bara chilla och leva på minnen från förr. Kanske låter lite deprimerande, men jag ska fixa minnen som hela världen skulle kunna leva på! Att jag inte behöver göra något mer.

Förhoppningsvis sitter jag i en sådan här fåtölj (jag ska spara en gammal från nutiden så jag slipper ha någon ful futuristisk superfåtölj) någonstans på engelska landsbygden och spelar banjo. För jag har alltid velat kunna spela banjo och då ska jag banne mig ha lärt mig det då också!

Jag är ung (lite för ung som trogna läsare har förstått). Men! En dag kommer även jag att bli gammal och grå, och då har jag lite drömmar om min pensionstid.

Förr i tiden, innan alla dessa fina pensionsregler och lagar och sådär så jobbade man ju i princip tills man dog, men nu så är det en annan visa!
 
Som gammal tycker jag att det är dags att uppfylla alla drömmar och sånt där som man aldrig riktigt fick tid att göra medan man jobbade och slet. Man kanske vill skriva en bok, bygga upp en vingård i Italien eller hoppa bungee jump i sydamerika. Det vill jag göra!

Men sen, när jag blir riktigt gammal, då tänker jag faktiskt bara skaffa mig en katt eller tre och bara bo med dem i en lägenhet och bara finnas till och minnas mitt liv. Jag, mina katter och en massa kattleksaker.

Vita milslånga oexploaterade stränder, snötäckta bergskedjor och blommande körsbärsträd.

En stor dröm jag har är att kunna resa runt hela jordklotet och se världen utan begränsningar. Om jag hade varit gammal idag så tror jag att jag skulle ha varit en bra bit på väg längs min efterlängtade jorden-runt-resa. Att kunna göra precis vad man vill när man vill göra det är den enda orsaken för mig till att vilja bli gammal.

Jag vill även kunna ha tillgång till ett köttigt bankkonto med tjocka sedelbuntar och glittrande guldpengar staplade i högar stora som berg precis som Joakim von Anka. Jag skulle vilja sätta en jordglob i spinn och låta den stanna helt av sig själv för att välja ut resmål åt mig. Men som sagt allt det där måste man vara lite rikare och kanske lite äldre för att kunna göra.

Tillsvidare får jag nöja mig med att sitta och snurra på den här jordgloben från år 1779 och drömma mig bort till framtiden. Och den absoluta pensionen.

Jag är inte gammal, men jag har aldrig varit äldre. Jag är inte erfaren, fast jag har aldrig varit mer erfaren än nu. Hur är det att vara gammal? Eller förresten, när blir man gammal?

Att bli gammal handlar inte om att få rynkor, gå med rullator och äta mandelflarn. I sinnet finns vår verkliga ålder och kroppens ålder är bara ett kvitto på hur vi levt. Att bli en tjurgubbe det jag fruktar mest.

När jag blir äldre vill jag minnas att jag levt ett fartfyllt liv och rest över hela jordklotet. Kanske har jag åkt upp och kollat ner på vår planet från ett litet runt fönster. Jag vill kunna minnas, även fast jag redan nu har svårt att minnas vad jag käka till frukost igår.

Om jag var gammal nu skulle jag försöka vara glad så mycket jag hann, för det finns inte tid för annat. Om jag var gammal nu skulle jag vilja kunna berätta en massa saker som jag varit med om. Om jag var gammal nu skulle jag varna alla för hur snabbt livet går och hur lite vi låter oss njuta av det.

När jag väl är gammal, ska jag med darriga händer ta fram och läsa denna text för att sedan med en bitter röst säga: ­­- Det var bättre förr… Bara för att få testa hur det känns.

 

När jag ser kikaren på bilden tänker jag på en thrillerfilm jag såg för i och för sig väldigt länge sedan, men av någon anledning kommer jag fortfarande ihåg den väldigt väl. Filmen handlar om en kille i 18 års ålder som blir dömd till husarrest i tre månader.

För att inte bli uttråkad börjar han kartlägga grannarnas liv genom en kikare liknande den på bilden, men när han går in djupare hittar en oroväckande hemlighet hos en av sina grannar. Filmen heter Disturbia och jag tänker inte säga så mycket mer om det är någon som vill se den, annars lägger jag upp en länk till trailern jag hittade på Youtube:

[http://www.youtube.com/watch?v=5GHz3C5coSI] - Filmklipp

I filmen används ju kikaren mer av nyfikenhet, men om jag ska koppla till veckans tema som är Vällust. En synonym som jag tycker passar bättre in på bilden är begär. För istället skulle det ju kunna vara så att du spionerar på dina grannar för att du lite suktar efter vad de har.

Och då kommer vi ju just till punkten begär eller kanske den mer sexuellt relaterade termen otukt där du dras till en sexuell relation utanför äktenskapet. Utan att bli alltför ingående kan ju här även inflikas att dödssynderna har en koppling till de religiösa tio budorden då det sjunde lyder ”Du ska inte begå äktenskapsbrott” och att bryta det är då att bedriva otukt.

Men på riktigt, ta det lugnt med spionerandet. Är du starkt religiös och tror att du efter döden placeras i himlen eller i helvetet bör du inte begå den här dödssynden. Straffet för vällust i helvetet sägs nämligen vara att bli insmord i eld och svavel… Kanske inte så jätteskönt va?

Den största sortens njutning tycker jag är små detaljer som förgyller vardagen. Typ som att köpa sig en glass en solig sommardag eller unna sig en bakelse när man är ute och fikar med kompisarna. Fast en sak som verkligen är njutbart, det är när man kommer hem från skolan/jobbet, slänger sig i soffan och sätter på datorn.

Det är en slags avkopplingsprocess nuförtiden. Jag kan se på min pojkvän som är ute och jobbar 13 timmar om dagen att han verkligen njuter av att sätta sig vid datorn när han kommer hem. Prata lite med kompisarna, spela lite spel, ta det lugnt.

Egentligen förstår jag inte vad som är så syndigt med detta. Fast det är nog inte så syndigt om man kompenserar det med annat. Skulle man sitta och njuta av allting hela dagarna skulle det nog vara en helt annan sak.

Om du bara glider omkring och njuter så är du som en ko. Fast jag skulle nog trivas med att vara en ko, glida omkring och käka hela tiden. Bara de inte slaktar mig.


En gammal stationär mac-dator från 1999, känns bekant? Lika plastig som dagens mac-datorer!

Att känna vällust måste vara en riktigt bra känsla. En sådan där känsla som man bara får vid riktigt fina tillfällen. En känsla av total lycka och glädje. Skor är sådana ting som skapar vällusts känslor hos mig. Ett par riktigt fina skor kan förgylla en hel outfit och en hel dag för vilken pojke eller flicka som helst. Enligt mig.

Så när jag nu skulle hitta ett par riktigt fina skor för att fotografera hit till bloggen så fann jag ett par riktigt snygga. Skorna på bilden är av brunt skinn, modell dam och kommer från fabrikatet Margantz Joels. De är tillverkade år 1960 och är välbehållna i ett finfint skick. De är i ett så fint skick att jag själv med glädje skulle kunna tänka mig att bära dem och spatsera gatan ner, samt känna en stor vällust inom mig.

När man blir arg gör man ofta saker man inte skulle göra i något annat tillstånd. Till exempel kan glaskastning vara en aktivitet som anses väldigt passande när ”bägaren har runnit över”.  Jag har själv aldrig känt mig manad till att kasta glas när jag blivit arg. Men jag har sett det göras på film!

Men det finns mycket som säger emot denna underliga akt. Utgå från att du blir arg i ditt sovrum, besvärar du dig verkligen då med att gå till köket att för att öppna glasskåpet, för att sedan fint plocka ut tre glas som du strax efter med full kraft kastar på golvet. Det saknar trovärdighet, i alla fall om personen i fråga är fullt frisk och bara lider av en kortvarig ilska som han eller hon inte medicineras för.

Glaset på bilden är ett rödvinsglas som är alldeles för fint för att krossas. Men i en påkostad dramarulle skulle tio glas av denna sort kunna kastas. Inte allt för ovanligt är att glasen eller porslinet kastas mot någon.

Som sagt har jag aldrig sett att någon i sin ilska kastar glas omkring sig. Är allt kanske bara en akt som hittats på av filmens galna värld? Har jag gått hela mitt liv och trott att arga människor kastar glas, att glaskastning är en del av att bli arg. Nej vet du va, glaskastning är bara något som händer på film.

Det är en ganska konstig sak det där med vrede och ilska. Jag tror personligen att vi människor har en tendens att vända vår ilska emot dem som vi älskar och håller av som allra mest. När man gör sig så pass sårbar att man visar upp sin vrede inför en annan persons ögon, då blottar man sin själ, man tappar sin sköld och man står bara helt handfallen.

Det spelar ingen roll vilket pansar eller hjälm man bär. För när man blir riktigt arg så är det oftast inget som man visar öppet på gatan, det är först när man kommer hem till dem man håller av som mest som man öppnar upp, skriker och tar ut sin vrede. Kanske just därför att man vet att människorna inför ens ögon inte kan svika en, inte göra slut och kasta ut en ur deras liv, kanske är det just därför man klarar av att kasta allt skit man inte orkar bära på just dem, de man håller som kärast.

Det finns något man brukar kalla blod är tjockare än vatten, och det kan stämma. Man sårar, riktigt kastar syra i deras ansikten och spottar i deras öppna sår, ändå tar de in allt, älskar en ändå även om man just då skulle behöva en riktig käftsmäll för att fatta hur illa man betett sig.

Jag hörde Michelle Obama säga en sak, de orden hon sa var så enkla och självklara. Kontentan av vad hon menade var att man måste gilla någon för att vara den personens vän. Hur arg man än blir måste man kunna se in i personens ögon och känna något, man måste känna att man faktiskt gillar personen, djupt där inne. Man måste kunna se personen bakom det man är förbannad på för stunden, hur arg man än är. Det kanske är det som skiljer blod från vatten när det kommer till vänner och familj. Vänner kan du hitta nya, ditt dna kan inte bytas ut.

Nu kanske ni frågar er hur sjutton en hjälm av järn från 50-talet kommer in i bilden, den enda anledningen till dess närvaro är dess syfte här i världen. En hjälm skulle aldrig ha blivit tillverkad om det inte hade funnits vrede i denna värld. Hjälmen för mig symboliserar hur mycket vi människor är beredda att offra för vår vredes skull.

I filmen thrillerfilmen Se7en genomförs sju olika sorters mord, efter de olika sju dödssynderna som vi här på Youthhood behandlar under sju veckor i 49 unika inlägg. Nu har jag inte sett hela filmen men jag är ganska insatt i handlingen och har nu precis kollat på slutscenen då den sista dödssynden fullbordar serien – Vredens synonym hämnd binder ihop hela historien nästintill perfekt.

Bilden visar ett ganska brutalt vapen som mycket väl skulle kunna förvandlas från den högaffel det är till något livsfarlig i fel mans händer. Vrede och hämnd kan nog ofta förekomma undermedvetet och i ett planeringsstadie men det är ganska sällan som tankar blir till handlingar. Det undermedvetna kämpandet mellan huvida han bör handla efter dödssynden eller undvika syns väldigt tydligt i slutet på filmen Se7en som jag nämnde tidigare.

Som den skräckfilmsfantast jag är relaterar jag som sagt ganska direkt det här arbetsverktyget till något farligt. Mitt exempel jag har är från skräckisen The Children där en ont anande medelålders man får en liknande sån här högaffel instucken i huvudet. Inte en speciellt trevlig scen må jag säga. I den filmen hade handlandet i och för sig ingenting med varken hämnd eller vrede utan ett virus som gjorde barnen i filmen väldigt benägna att vara ganska våldsamma…

Det är många av dessa dödssynder som är så konstiga egentligen.

Som till exempel vrede. Vad då, för man inte bli arg nu heller? Det är visserligen skillnad att bli arg helt oprovocerat, men det finns ju tillfällen då det är helt befogat att bli arg.

Så det som är lite konstigt är att det inte finns några vidare förklaringar om vad som gäller när det kommer till dödsynderna. Man får för det mesta se dom uppradade men aldrig någon manual för när och hur dom gäller.

Borde jag då straffas för att jag blir arg när jag ser uppstoppade djur? Eller är det okej? Jag vet inte, tycker verkligen att någon borde skriva en förklaring så att man inte går runt och är arg och blir straffad med att bli styckad levande i helvetet sen.


Detta är uppstoppade ejdrar från början av 60-talet.

Om man är fylld av vrede, så styckas man levande i helvetet. Men är det inte så att om man är fylld av vrede, så vill man helst stycka någon/något levande själv?

Det är inte lika ofta jag blir riktigt riktigt arg på någon. Men när jag verkligen blir arg på någon, och vill hämnas, då jääävlar vad jag vill hämnas. Vreden gör mitt ansikte högrött och jag tänker helt enkelt inte. Som tur var bråkar jag helst med ord men ibland skulle jag bara ha lust med att slå till någon riktigt hårt med den här brödspaden.

Jag vet inte mycket om den här spaden mer än att det är en brödspade. Och att det säkert gör jätteont att bli slagen med en sån.