Denna lilla sockerdosa kan du fylla med det du
vill, något litet och fint som får plats.

Hemsyster Andersson föredrog socker när hon gick på hembesök hos familjerna.

Socker var en lyxvara då under andra världskriget i Sverige.

 Familjerna hon hälsade på hos hade
kanske inte råd med sockerlyxen. Kanske var det vad som behövdes för att
överhuvudtaget kunna dricka.

 Kaffesumpen återanvändes nämligen, för
kaffe var det ransonering på.



Greta Andersson, var det jobbigt att leva så?

Jag tänker mig hur du går från hus till hus.

Från fattig till rik, med händerna knutna i fickorna.

En hand med en svettig sockerdosa i, för kaffe är tryggt.